Aaron korrektur

Sammansättningar är snygga. Jag kan nästan finna ett självändamål i att sätta ihop många långa ord. En av mig nyfunnen bloggare skrev en blogg nyligen med rubriken Idiottangentklustret. Den handlade om den, för oss vanliga dödliga, onödiga samling tangenter som sitter direkt ovanför piltangenterna på tangentbordet. Sammansättningen är lång och härligt kärv. Jag kanske skulle börja leta efter långa sammansättningar också.

Men tills vidare vill jag med anledning av dagens särskrivning skriva litegrann (två ord, jag vet!) om vertikala särskrivningar. Dagens särskrivning tillhör vad jag skulle kalla den lindrigaste kategorin av särskrivningar. Två saker är förmildrande. Den ena är att texten är en gestalttext (text där det visuella intrycket helt enkelt är viktigare än språkliga konventioner, t.ex. produkt- eller företagsnamn)  och den andra är att den är vertikal, dvs. radbruten. För det första känns en radbruten särskrivning inte så fel som en horisontell särskrivning (även om det per definition är fel att utelämna bindestrecket)  och för det andra är det en förmildrande omständighet att formen på etiketten inte tillåter att ordet skrivs ut sammansatt på en rad, åtminstone inte utan att kraftigt förändra textens och etikettens utförande. 

Likförbannat är ordet särskrivet vilket jag (av princip) vill hacka på. Låtom mig därför presentera: DAGENS SÄRSKRVNING!